”Brexit är som att försöka återskapa ett ägg ur en omelett” | Börslunch 31 oktober

”Brexit är som att försöka återskapa ett ägg ur en omelett” | Börslunch 31 oktober


Happy Halloween
och välkomna denna ödesdag 31 oktober. På marknaden råder skräckstämning.
Stockholmsbörsen backar runt 0,8 %– –efter handelsoro orsakad av tvivel kring
Kinaavtalet. Bland förlorarna på börsen– –märks Sobi som rasar över 10 % på
sin rapport. Men nu till en annan rysare: Brexit. 31 oktober var officiellt
utträdesdatum. Här är EFN Börslunch. Fullt fokus på brexit, men först
vill vi nämna några andra saker. Zalando kom med en rapport som verkade
stark, men handlas ändå ner drygt 7 %. Även Lundin Petroleum, finska Outokumpu
och Nordic Waterproofing har rapporterat. Den sistnämnda
är upp över 7 % på starka siffror. Roligt att ha er här. Anneli Wengelin,
Jonas Berggren och Christina Nyman. En snabb enkät. Anneli. När tror du
att Storbritannien lämnar EU? Nån gång mellan nu och sen. Diplomatiskt. Om att lämna EU innebär att utträdesavtalet
träder i kraft blir det nog 31 januari. Alla alternativ
finns fortfarande på bordet. Men om du tvingar mig att välja
blir det kanske 31 januari. Vi ställde samma fråga
till våra kloka och skarpa tittare. Enkäten på Twitter häromveckan
fick det här resultatet. Lite trubbigt– –eftersom det finns alternativ i slutet på
november och slutet på december också. Men det förvånade mig att det
bland de här vuxna och belästa personerna– –inte alls är de populäraste alternativet. Vad tänker du om det? Jag är inte så förvånad. Jag är ute och talar mycket om brexit
bland företag. De stora har förstått
att saker förändras med brexit– –och utgår från att Storbritannien lämnar
EU. Men de små och medelstora bolagen– –tvekar och hoppas på att det inte ska ske. De verkar inte alls förberedda
på samma sätt som de stora. Så resultatet kan spegla
en förhoppning om att det inte ska ske. Och en förhoppning om att slippa göra nåt
för att det inte blir av. Man har skrikit “vargen kommer” så många
gånger och det har gått bra hittills… Inte mycket har hänt ännu. Och en del kanske tror
att de därför kan sova lugnt även framöver. Kanske kan det också
vara svårt att förebereda sig– –eftersom det är så oklart
vad som kommer att gälla. Men på Kommerskollegium vet ni hur man gör. Det finns saker som vi vet
och som man kan göra för att förbereda sig. När Storbritannien lämnar blir
det ett tredje land, ett land utanför EU. Då kan man använda andra länder utanför EU
som en form av “benchmark”. Exempelvis USA
eller nåt annat land som man handlar med. Hur ser regelverket ut
för handel med de länderna? Vad måste jag göra? Vilka tillstånd krävs? Vilka typer av formalia måste uppfyllas? En hel del vet vi, även om det förstås
också finns sånt vi inte vet. Men skillnaden är himmelsvid
mellan en avtalslös brexit– –utan några regler på plats eller
en ordnad brexit med en övergångsperiod. För vanliga företag
blir det då “business as usual”– –fram till december 2020. Du som arbetar nära marknaden.
Prisar marknaden in nåt slags avtal? Den har väl inte prissatt för kaos? Det har svängt mycket. Direkt efter
sommaren prisades en hård brexit in– –när Boris sa att det var det som gällde. Sen har det svängt mycket.
Så en hård brexit är nästan helt borta– –i marknadens förväntningar. Kanske är man lite väl optimistisk.
Pundet är starkt och börsen är optimistisk. Alternativet hård brexit
har minskat betydligt. Risk för negativa överraskningar
på marknaden och bland svenska bolag– –som är för dåligt förberedda. Efter 31 januari
eller vilket datum det nu blir… Vad ska man då hålla koll på? Då börjar det stora arbetet med att se
vilken relation EU och Storbritannien– –ska ha framöver. Det vet vi inte. Det beror på den politiska situationen
i Storbritannien och EU. Väljer Storbritannien
en helt egen väg med egna regler– –eller lägger man sig nära EU? Det spelar stor roll
för hur företagen ska agera. Ska vi gå vidare? Vi har nu också ett val att ta med
i den här svåröverblickade “kartan”. 12 december går britterna till val.
Vad betyder det? Just nu ligger det i fokus
och det betyder allt. När du frågade
om jag trodde på en brexit… Valet avgör ju det helt och hållet. Och kanske vet vi inte hur det blir
efter valet heller, beroende på utgången. Vi var tveksamma till ett brexit-tema,
folk är nog trötta på ämnet. Kartan ritas om, svårt att ta ställning…
Kanske är tittarna inte intresserade. Vi tittar på opinionsmätningarna
inför det här svårbegripliga läget. Grafen är lite svår. Labour och
konservativa Tories ligger högst upp. Labour i orange.
Under den i rött finns “liberals”. Är den här opinionsundersökningen
tillförlitlig? Osäkerheten är stor.
Mycket hinner ske före 12 december. 2017 gick den oranga linjen upp kraftigt. När Theresa May utlyste valet
verkade det enkelt att få egen majoritet. Men sen gick det fort på slutet. Och vi fick den oklara
parlamentariska ställningen som vi har nu. Tories verkar ligga bättre till nu
så att de skulle kunna få majoritet. Men fortfarande är det väldigt oklart.
Det finns de som vill stanna kvar i EU– –de som genast vill gå ur,
mjuk brexit, hård brexit… Risken finns
att vi åter kommer i samma situation. Och Storbritannien har ju inte
ett proportionellt valsystem. Så lokala skillnader kan få stora effekter. Nån valreflexion? Det tråkiga är att osäkerheten består. Du var inne på
att allt fortfarande ligger på bordet. För företagen
är förutsägbarhet det viktigaste– –för att kunna fatta
välavvägda affärsbeslut. Då har man kommit till fel nation… Ja, allt står och väger. Formalia kan förberedas. Men om man behöver
förbereda marknadsutveckling– –är det betydligt mer problematiskt
med osäkerheten. Består den då bortom valet… Nånstans så… Och det tror jag att den gör
oberoende av vilket läge vi hamnar i. Osäkerheten är bestående,
också som en konsekvens av brexit. Så länge Storbritannien
är medlem i EU vet man vad som gäller. Klara och tydliga regler finns. Principer och gemensamma regelverk. Den gemensamma regelbasen
försvinner ju när de lämnar EU. Handelsrelationerna med Storbritannien
kommer inte att ha samma förutsägbarhet. Nästa graf visar hur osäkerheten
gjort avtryck i investeringsaptiten– –i Storbritannien redan
sen folkomröstningen 2016. Storbritannien i rött tycks peka nedåt,
och ännu brantare på sistone. -Osäkerhetsparametern?
-Ja, den visar investeringsandelen. Hur mycket som investeras i relation
till BNP. De ligger på olika nivåer– –men om man jämför sen brexitvalet 2016– –kan man se att investeringarna… Globalt har investeringsaktiviteten
haft en uppgång. Men inte i Storbritannien. Där har investeringarna legat “flat”. Osäkerheten om
vad som ska gälla är avgörande. Du vågar inte investera
med så stor osäkerhet. Samtidigt är arbetslösheten låg,
de har svårt att få tag på arbetskraft… De skulle behöva investera sig ur det.
Men bolagen gör inte det. Och som Jonas sa blir det inte heller “risk
on” i investeringsviljan efter 31 januari– –för då börjar arbetet. Vårt budskap till politikerna är att ge
största möjliga klarhet till företagen. Just osäkerheten
påverkar investeringsviljan– –och om de ekonomiska hjulen hålls igång.
Särskilt nu när vi kanske går in i– –nån typ av lågkonjunktur blir det inte
lättare av oklarheten kring brexit. Och när man tittar på hur mycket det redan
har kostat i BNP-termer– –när vi fortfarande inte har en brexit. Enligt beräkningarna har Storbritannien
runt 2 % lägre BNP som en följd av det. Rätt mycket
med en årlig tillväxt på runt 1,5 %. Stora kostnader
som helt ligger på osäkerhetsplanet. Anneli, du som forskar i det osäkra
eller försöker reda ut konsekvenserna… Du sa att det handlade om så mycket mer
än bara tull på import- och exportvaror. Immaterialrätt, avtalsfrågor,
personalfrågor… Underskattar man magnituden
i komplexiteten? Det tror jag absolut. WTO:s förre generalsekreterare
Pascal Lamy sa– –att brexit är som att försöka återskapa
ett ägg ur en omelett. Det är en ganska bra liknelse. Det är verkligen otroligt integrerat. Det har vi nog inte riktigt förstått
förrän man försöker lösa ut det hela. Det är väldigt många områden. Vissa är tydliga. Det är tydligt vad
som händer och vilka regler som gäller. Andra områden är betydligt osäkrare
när det gäller personrörlighet t.ex. Just att man behöver tänka
på försäkrings- och avtalsfrågor– –leveransvillkor…
Vad händer om man ska flytta? Får barnen gå i skolan?
Vad ska man betala? Får en medföljande partner jobba
i Storbritannien? På vilka villkor?
Hur blir det med skattefrågor? Det är så otroligt mycket. Man kanske träffar ett företag
som har väldig koll på tullbiten. När man sen börjar prata lite
ytterligare… “Oj då, det var lite mer.” Hur man än har kartlagt det, kommer
man ändå att upptäcka fler saker. När man försöker beräkna effekter
på en hård brexit säger man– –att om man översätter tulleffekterna
i tullnivåer och tullhöjningar– –skulle en hård brexit innebära
på 4 procentenheter. Sen får man öka på med ytterligare 14– –som kommer från osäkerhet,
pappersarbete och regler. Det är tre gånger så stort.
Det säger nånting om just det där. Vi sa koka ner resonemanget
till marknadspåverkan. Vi har en graf som visar pundet och
världsaktiemarknaden i blått, MSCI World. De verkar gå hand i hand. Christina, ska man tolka det
som om pundet flyter– –med riskaptiten på marknaden
eller tvärtom? Brexit drar med sig världsmarknaden? Det kan man tolka lite som man vill.
Det är nog lite både och. Det är ju handelskonflikt och sånt. Men brexit är en jättestor orosfaktor
som påverkar även världsbörsindex. Även Fed lyfter det som en risk
när de fattar beslut om räntorna. Pundet stärks när det kommer
nåt positivt som nu på sistone. Orange linje går upp.
Risken för hård brexit har minskat. Börsen blir mer optimistisk.
Sen är det annat också så klart. Inte så illa ändå. Pundet är ganska
starkt och aktiemarknaden ganska glad. Alla alternativ ligger på bordet.
Man ska vara försiktig med att ropa hej. Om man tittar på
hur volatil kursen har varit– –är det inte så troligt
att den stabiliseras nu. Vi ska avsluta på ett småcharmigt sätt. John Bercow, talman
i brittiska underhuset– –arbetar sin sista dag i dag. Han slutar i samband med brexitutträdet
som ju inte blir av i dag. Men han avgår ändå. Dels kan man
tala om en talmansrenässans. Han är väldigt poppis.
Har du nån reflexion på skiftet? Han anses nog generellt ha gjort
ett ganska bra jobb– –i alla fall om man tycker
att parlamentet ska ha en stark röst. De som är brexitörer i Storbritannien
tycker att han har varit– –lite för positiv mot remainsidan. Men han är onekligen en personlighet. Vi kan låna lite grand av den typen
av personligheter– –in i den svenska politiken. Talmannens tid är nu när alla länder
har svåra parlamentariska lägen. Då blir talmannens roll extra viktig. Jag ska avsluta med två reflexioner.
BBC har räknat. Han har tydligen sagt “order, order”
14 000 gånger under sina tio år som talman. Jag vill tipsa tittarna om att EFN
har en podd som heter Brexitveckan. Där samtalar Katrine Marçal och
Claes Måhlén om denna evighetsfråga. Men vårt ymnighetshorn
är slut för i dag. I morgon gästas vi av Marcus Tengvall
som ska snacka strategi och marknad. Innan han kliver på ska Alexandra
Barganowski pitcha ett aktiecase. 11.45 som vanligt.
Häng med oss då. Tack för i dag!

4 thoughts on “”Brexit är som att försöka återskapa ett ägg ur en omelett” | Börslunch 31 oktober

  1. Extra pappersarbete är tillväxtdrivande i en tjänsteekonomi.
    Sänkt BNP är miljöfrämjande.
    Svårare personalrekrytering främjar effektivisering och utlokalisering.
    Så kan man sammanfatta spegelbilden av panelens utsagor.

    Kort sagt, Brexit är det bästa som hänt världen i klimattidens stora tidevarv. Osäkerhet bromsar, vilket minskar klimatpåverkan. Mer byråkrati behövs när automatisering och AI gör överpopulationen i total.

    Titta på gamla avsnitt ur "Yes Prime minister". Britterna fixar det galant det gamla imperiet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *